Oscar!

Andra hunden i familjen blev en Airedalsterrier från Ramdala. Oscar skulle han heta tyckte storebror Marcus. Oscar hånflinade A/T eliten, vad är det för namn på en hund. Det skulle de få äta upp med tiden, för Oscar blev vida känd över i stort sett hela Sverige. Hans framfart i utställningsringen gick ingen airedalsterrier ägare förbi. Det var tack vare Oscar jag fick mitt enorma intresse för hundar och allt där till. Han följde mig från det att jag var 3 till jag blev 15. Han var ingen kelgris eller speciellt intresserad av att visa upp sig i utställningsringen heller. Men det spelade ingen roll, vi kelade honom ändå. Fast han morrade så att han fick hosta, och i ringen var det ju bara ett jobb som behövdes utföras trotts allt.

Such Coastguards Duncan. Han skulle ut i de nordiska länderna också men under resan till Norge havererade bilen och de kom för sent. Sen var det lite andra omständigheter som gjorde att det aldrig blev några mer resor för Oscar. Men i Sverige dominerade han stort, det var bara Stig Ahlbergs import hane James som Oscar alltid fick stryk av. Oscar fick pensionera sig i förtid, bland annat för hans föga intresse av att visa upp sig. Men också på grund av att han blev bortdömd i terriergillet. Ja det var till och med en domare som frågade om inte den hund med högst poäng skulle vinna, men icke. För Oscar var även duktig i lydnad, DM trea ett år. Och med det som bonus till utställningen var han näst intill oslagbar i dessa tävlingar. Men men det är historia nu. Nu kommer vi bara ihåg det roliga och fantastiska vi fick uppleva med honom.

Tack min Champion!