Casper!

Casper the freindly ghost, ja så är hans namn min pappas berner. Men som valp var han allt annat än vänlig. Med två röda fläckar i pannan som såg ut som horn och ett mycket bitande sätt kallade vi honom för djävulen. Ja händerna var helt sönderbitna, men vi får skylla oss själva. Kan man inte säga ifrån eller låta bli honom så, men han var ju sååå söt.

Som senior har Casper visat ett mycket vänligt sätt mot både nya hundar och ungar, han är hur snäll som helst. Men han bestämmer, bara så att alla är medvetna om det.

Vackrare huvud får man leta efter, synd bara att kroppen inte har fått samma proportioner. Idag är Casper 9 år och barnsligare en någonsin. Kommer barnbarnen eller hundarna gör han allt för att synas. Jag menar har man varit ensam bebis i några år är man inte så pigg på att släppa alla fördelar med att vara minstingen;) Bort skämdare hund får man leta efter, men ungarna älskar att krama denna mjuka snälla jätte. Och han låter dem.

Vänlig Senior!