Så då var det packat och klart. Raketen är laddad för stora madamer, och whiskyn är nedstoppad för att tina upp frusna fiskekroppar. Det är bara en liten tur till stugan imorgon och vi är redo för avfärd. Har säkert glömt hälften av vad jag skulle packa men det gör inget, för nu orkat jag inte mer. Sista nattskiftet börjar ju snart, så jag måste vila en stund.
Dags för utställning i Malmö, och i dag var det Ziss som visade Axel. Ziss gjorde ett strålande jobb med Axel i ringen, men idag hjälpte inte det. Han har nog inte växt i kostymen än. Han fick en 1:a och placerade sig som andra bästa unghund. Dock blev han utan CK vilket innebar att hans dag var slut. Snopet, men jag kan tillägga att det var stenhård bedömning idag. Så det var många sneda leende på hundägarna som fick lämna ringen i förtid.
En som därimot klarade sig med bravur var Ayla(Olivers favvo) I ett hyfsat stort startfält med junior damer stod hon ensam kvar i ringen. För alla andra blev utslagna av en mycket hård och skoningslös domare. 1:a och bästa junior med CK, strålande och grattis.
När jag ändå hade kört de 20 milen kunde jag ju lika väl gå och kolla lite på andra hundraser. Här är en av mina absoluta favoriter, den Engelska bulldogen. Hur coola är inte dom, synd bara att de lider av så många småskavanker. En ras som blivit felavlad, allt för att tillfredställa människan. Men, helt underbar. Lite längre nos och ben så rättar man till en hel del fel.
Men här är min absoluta favorit(lika med dvärg schnauzer) Bullmastiff. En sån ska jag ha någon gång i livet. Till och med Henny har sagt att det är ok. Det är bara det här med dreglandet, men det får ta i tu med när det blir aktuellt. Men herre gud vad stora de är, man får inte det intrycket när man tittar på bilder. I verkligheten ser man hur bred den är över rygg och huvud, hualigen. Men det avskräcker inte, snarare tvärtom. Jag vill ju ha en stor hund också:) Vill tacka familjen Stålhandske för att ni har tagit så bra hand om Axel, och Axel vill tacka Johanna-Louise för sängplatsen.
Onsdagen gick i resans tecken, så nu är man lite trött på att köra bil. Först fick jag köra Elliot till skolan, för han är såå morgontrött och orkar inte ta sig upp i tid till bussen. Efter det fick vi åka med Oliver till lasarettet, Henny tycker inte att astma medicinen hjälper och vill därför ha lite expert utlåtande. Väl framme tyckte de att vi hade gjort rätt som kom in med honom, lite starkare medicin och några prover sen mådde han mycket bättre. När vi ändå var på barnkliniken passade vi på att fråga om Olivers hudbesvär, doktorn tyckte att vi skulle kolla upp dem på hudkliniken. Det fanns en ledig tid idag, men den var inte för än kl14:00. Så då fick vi åka hem igen, för Elliot slutade skolan kl 13:00. Och sen tillbaka till Karlskrona igen. På hudkliniken var det samma visa som på barnkliniken, lite starkare krämer så blir det nog bättre, men någon soriasis var det inte, skönt. Väl hemma så skulle jag snart ge mig av igen, det är ju dax för Axel att agera stud igen. Kul för honom. Sen är det ju utställning i Malmö till helgen. Det kommer att bli spännande. Hoppas det går bra, tycker att han är lite tunn, hoppas att jag har fel.
Jaha, då var det dags igen, Oliver är förkyld. Skillnaden med hans förkylning och många andras är att han får hemska astma besvär och har jättesvårt att andas. Man kan liksom inte skicka honom småförkyld till dagis, det blir bara att vara hemma. Till råga på allt tog hans ventolin slut igår(det är den direktverkande astmamedicinen) och receptet hade gått ut. Så jag tänkte att det är väl bara att ringa barnkliniken och be dem skriva ut ett nytt, så man slipper dra till akuten. Men telefontiderna var slut så vi fick ringa Ronneby läkarstation. Där kunde de inte heller skriva ut något recept, så då var det läkarrådgivningen som gällde. Hon förklarade att det var många barn som var sjuka, och att vi vakert fick vänta. Då blixtrade Henny till och skällde ut sköterskan, han behövde ju sitt astma spray med en gång, inte om några timmar. Jag gjorde mig redo att åka in till Lasarettet för att få lite akutvård, men då sa de att doktorn skulle fixa ett nytt recept med en gång. Efter två timmar hade det fortfarande inte kommit in något recept till apoteket, så Henny ringde rådgivningen igen. Då hade doktorn glömt att skriva ut receptet, ja jag var redo att strypa någon. Men till slut kom det äntligen in, fem minuter innan apoteket stängde. Tur för dem, för hade jag blivit tvungen att åka in med Oliver till sjukhuset hade de j-vla fått sig en utskällning som heter duga.
Lördag och mamma åker med mormor till syster Fanny för lite mys i Sölvesborg. Då tar pojkarna och jag bilen och hämtar upp kusinerna, leklandet blir våran slutdestination. Perfekt för oss vuxna. Där är det bara att släppa in barnen, sen kan man sätta sig med en kopp kaffe och bara se hur de bränner all sin energi. Hade man åkt och badat så hade ens egen energi också varit i botten. Nej detta kändes som ett bättre alternativ när man är själv med pojkarna. Här badar i och för sig pojkarna, men det är i bollar och då behöver ju inte jag vara med och livrädda.
Lukas skulle så klart också klättra i den stora klätterställningen, tur då att han har så flinka föräldrar och en så stark storasyster, ja roligt det hade de vekligen. Jag sprang bara runt med kameran och fotade. Och när man springer och glor uppåt(ville ju hitta mina foto objekt) är det ganska lätt att tippa omkull andra barn som springer omkring. Minst tre ungar drattade på rumpan, så jag fick några ilskna blickar från föräldrar. Men jag fick ju mina bilder:)
Ett annat coolt läge på min nya kamera är att filma i slowmotion. Så idag var jag ute och filmade hundarna när de jagade varandra. Det kan vara häftigt att ha, vet inte riktigt till vad än. Men det kommer jag säkert på. Håll till godo med detta lilla klipp.
Greyhounds!
I söndags var det poker kväll, vi hade ju ledig måndag så då får man passa på. Med vi menar jag boysen på B-skiftet. Det är tur att man har så bra arbetskamrater, annars hade man aldrig orkat ta sig till jobbet varje dag. Det skulle väl vara att de börjar och ändra på skiften nu , så här i kristider. Men det får vi inte hoppas. Några vinstpengar blev det inte denna gången. Jag får väl låta någon annan vinna ibland, annars tröttnar de väl:) Men nästa gång är det på allvar, då tänker jag länsa deras plånböcker!
Oliver är ledig från dagis, och måste bara visa sin nya fina leksaksbil. Ja ska pappa sitta och blogga om sina tråkiga saker ska minsann han lägga ut lite roliga grejer. För hans pappa är världens tråkigaste när han sitter vid datorn, det enda som kan göra honom rolig då är om han får vara med och bestämma. Allt är bäst, det är bästa bilen. Det är en golf gti som g
år jätte jätte jätte snabbt. Den går 100 000 snabbt, säger Oliver:)
Här står han, lejonet, Killer eller Max som han heter. Han har för tillfället all sin vinterpäls kvar. Det blir lite så när Axel ska iväg på utställning. Men! Vi ska snart plocka ner honom också. Problemet är bara att alla går och påpekar hur söt och fin han är. Fin! Han ser ju ut som fan, ser de inte det, måste man vara schnauzer ägare för att uppskatta en ny trimmad hund. Ja, jag blir inte klok på hur folk tycker att en hund ska se ut. Men till saken, idag skulle Max in och operera bort sin knöl på benet. Så efter dagens morgon promenaden skulle jag kolla till den eländiga knutan. Började känna lite på den och det verkade som att han hade bitit i den, för det var en tjock skorpa över knutan. Helt plötsligt när jag sitter och pillar med den, trillar den av. Ja, jag sitter med knutan i handen. Jag tittar på stället där den satt, inte så mycket som ett spår av någon böld. Mycket märkligt, men varför ska jag åka med honom till veterinären nu? Nej det var bara att ringa in till Nättraby och av boka tiden. De var lika förvånade som jag, det var väl ingeting att oroa sig över då. Sen sparar man ju lite pengar också, det är ju inte direkt billigt att åka till veterinären. Det känns dubbel skönt!
Åhej!
Sen flyger vi!
Högt och snyggt!
Sen är det bara landningen kvar, den gick galant kan jag berätta. Efter såna här höga hopp kunde ju spelet inte misslyckas. 2 mål blev dagens facit, nytt rekord. Sen gör det inget att laget förlorade med 2-6, han gjorde ju 2 mål. Även om det ena var med hjälp av en solo raid där bollen låg i famnen. Jag skulle nog tippa att 6 av målen som gjordes i matchen innefattade lite eller mycket hjälp av händerna, dom är ju bara 4 år då är det inte lätt att ändra riktning på bollen med fötterna:) Sen var det Elliots tur, och vilken träning han gjorde. Först var det direktskott mot målvakt, och han sköt som aldrig förr. Sen kom matcherna. Elliot slet som ett djur, det är det enda jag kräver av honom. Och när han jobbar som jag säger, kommer även målen, 2 stycken. Även om det var menat som rensningar, så räknas de ju. Ja han var så stolt att han nästan sprack, jag också. Så nu längtar de redan till nästa söndag, de är ju on a roll.
Oliver och jag tillbringade fredagkvällen i ishallen för att se årets match. Det var J-laget som ställde upp som motståndare åt det nya laget. Det mycket ovana laget lyckades med mycket problem vinna med 5-3. Det märks att de inte har spelat ishockey på flera år. För någon struktur eller spelide fanns inte att tillstå, det var bara att tuta och köra. Nej de kan tacka lillebror Pär att de vann, för han storspelade mellan stolparna. Dock ska sägas att målet han släppte in var en riktig groda, måste ju tracka honom för nått:)(stog halva matchen och släppte ett) Till detta ska tilläggas att Pär var en riktig veteran i gänget med sina 33 år, resten av spelarna var födda mellan 90-84 , rena fimplaget med andra ord.
Oliver tycker det är roligast med is maskinen, den är både häftig och skrämmande. Tänk om den kör över någon vad händer då? Var sitter motorn? vad tar snön vägen? Ja frågorna är oändligt många och svåra, men hur ska man lära sig om man inte frågar. Nej bara fråga på Lolle, så ska jag svara så gott det går.
Äntligen börjar hockeyn bli lite intressant, som en gammal hockey fanatiker tycker jag faktiskt att grundserien är tråkig och långdragen. Nej det är nu det är roligt att börja följa lagen, precis innan slutspelet. Det började bra för mitt hemmalag KRIF som vann första kvalmatchen för att få stanna kvar i division 2, 7-0 mot Kalmar. Har tappat lite intresse för KRIF, men man hoppas ju att de får stanna i 2:an. Nej, då är den nya satsningen alla pratar om roligare. Man pratar om att starta ett division 3 gäng av yngre talanger 
som har lagt av för tidigt eller aldrig fått chansen i A-laget. Det låter som en kul ide, hoppas bara att det blir verklighet. För då hade iallafall jag börjat gå på hockey igen(har tränat många av killarna)Sen är det slutspel i Elitserien, och jag tror nog att det är indianernas år i år. Bara det inte blir Färjestad eller HV så är jag rätt nöjd. Och snart är det dax i NHL . Jag har bestämt mig för att Boston Bruins är mitt favoritlag nu mer. För efter att Quebec 
Nordiques såldes till Colorado har jag inte haft något riktigt favoritlag, utan bara hejat på svensklagen(framförallt Foppas lag)Nog med det. Så nu säger vi, heja Kallinge, FRÖLUNDA, let´s go Bruins och hoppas på det bästa.
Vicky.jpg)
Tiger(Rex)
Hugo
Fred
Frank 
Det börjar närma sig nu och suget efter en fiske resa börjar bli olidligt. Kanske ska man börja gå igenom sin fiskeutrustning, det dämpar nog suget lite. Är ju prylgalen så man får kolla så att man har allt, finns säkert något man behöver. Jag tror faktisk det är rätt mycket som behövs, får nog åka och besöka Hasse i Karlshamn.
Här är årets gäng som ska med. Samma som förra året förutom Otto. Han ska ju snart bli pappa och behövs nog mer hemma. Så grattis och sorry, det kommer fler reser. Men Pär, Jonas, Rikard och jag tar med oss båtarna på trailer och drar till Västervik. Vi har även försökt få med oss Plutti men han är inget fiskefreek som oss, så det verkar inte aktuellt. Förra året hyrde vi båt på plats vilket var himla smidigt. Men, det var alldeles för slöa båtar. Vi tillbringade nog 60-70% av tiden till att förflytta oss mellan olika fiskeplatser. Nej då är våra snabba styrpulpetare ett bättre alternativ även om resan blir svårare. Men det blir det nog värt.
Bra utsikt farsan, har du tagit med våra gevär så vi kan skjuta en älg eller något. Fan, jag som har försökt att pränta in fiske i huvudet på dem, ska de nu bli jägare istället. Inget jag vill att de ska hålla på med är kul, nä då är det roligare att rida häst och jaga, allt för att trotsa sin stackars far. Ja, jag blir gråhårig.
Då är det tur att mina rumpnissar är föga intresserade av jakt, fast haren som bor hemma i kvarteret verkar läcker. Men att springa i skogen slår ju lätt att åka ut med husses hoppiga båt, och sen är vattnet i bäcken mycket godare än det salta äckliga vid båten. Ja det är väl tur att mina arbetskamrater tycker om att fiska iallafall. Så nu hoppas vi bara att isen smälter med en jädra fart, måste ju boka stuga snart(gör dig bered Jonas)